Begrepp

Här har vi börjat samla begrepp och definitioner på viktiga ord i Insatskatalogen. Listan är långt ifrån klar och vi arbetar med den löpande. Arbetet gör vi tillsammans med personal från kommun, region, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Har du ett ord du skulle vilja ha definierat eller håller du inte med om vår beskrivning? Vi tar gärna emot alla dina tankar och idéer. Kontakta oss på insatskatalogen@samordning.org.

 

Vi arbetar just nu med att få en sorterings- och sökfunktion till den här sidan. 

 

Arbetslivsinriktad rehabilitering innebär stödåtgärder till arbetsgivare och en person som har nedsatt arbetsförmåga. Åtgärderna är utformade för att personen med nedsatt arbetsförmåga ska kunna påbörja, återvända till eller behålla ett arbete. Målet är att hela eller så mycket som möjligt av arbetsförmågan ska återhämtas.

Den medicinska rehabilitering som en sjuk person behöver ansvarar hälso- och sjukvården för medan ansvaret för den arbetslivsinriktade fördelas mellan arbetsgivare, arbetstagare och försäkringskassan. Arbetstagaren ansvarar för delaktighet i processen och arbetsgivaren ansvarar för anpassningar av arbetsplats och att en plan upprättas när en anställd ska återgå i arbete. Det finns riktlinjer för en sådan plan, i form av en mall, som heter ”Arbetsgivarens plan för återgång i arbete”. Försäkringskassan ansvarar för bedömning av vilket stöd som behövs, vilken ekonomisk ersättning som är aktuell för arbetstagaren och för utvärdering. Exempel på arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder är anpassning av arbetstider och uppgifter, arbetshjälpmedel och olika typer av ekonomiskt stöd till arbetsgivaren.

Arbetsträning är en arbetlivssinriktad rehabiliteringsåtgärd. Därutöver finns det många olika definitioner av vad arbetsträning innebär. Här nedan har vi valt att visa upp några exempel.

Arbetsförmedlingens information till arbetsgivare: Arbetsträning är en del av jobb- och utvecklingsgarantin med syfte att arbetssökande ska få träna på att befinna sig på en arbetsplats.

Ytterligare information från Arbetsförmedlingens informationsblad: Arbetsträning är en insats för deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin, jobbgaranti för ungdomar och etableringsprogrammet. Arbetsgivare, så kallade anordnare, tar emot arbetssökande under översyn av AF.

Arbetsträning enligt Försäkringskassan: Möjlighet till arbetsträning finns för patienter som har sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning. Arbetsträning ska bara användas när den bedöms leda till att patienten blir arbetsför och kan återgå i arbete. Patienten tränar på vissa arbetsuppgifter för att få tillbaka sin arbetsförmåga och får hjälp med arbetsmoment som hen inte klarar på grund av sin sjukdom. Arbetsträningen ska planeras av arbetsgivaren eller Arbetsförmedlingen tillsammans med Försäkringskassan som bedömer om det är en effektiv rehabiliteringsåtgärd för just denna patient. Under arbetsträningen kan Försäkringskassan betala ut rehabiliteringsersättning till patienten.

Arbetsträningen ska planeras av arbetsgivaren eller Arbetsförmedlingen tillsammans med Försäkringskassan som bedömer om det är en effektiv rehabiliteringsåtgärd för just denna patient.

Daglig verksamhet med beslut enligt LSS innebär meningsfulla aktiviteter utifrån individuella förutsättningar. Personer som har rätt att delta ska ha psykiska och/eller intellektuella funktionsnedsättningar, vara i arbetsför ålder, inte förvärvsarbeta eller studera och tillhöra personkrets 1 eller 2 enligt 1 § LSS. Verksamheten kan syfta till att ge en mer öppen social samvaro eller vara mer strukturerad. Den ska innehålla aktiviteter med habilitering och mer produktionsinriktade uppgifter. En föreståndare ska ansvara för det dagliga arbetet och säkerställer verksamhetens kvalitet och goda omvårdnad. Sysselsättning med SoL-beslut är till för personer som inte har rätt till daglig verksamhet enligt LSS. De kan istället ansöka om sysselsättning enligt socialtjänstlagen, SoL. Det är en daglig sysselsättning för personer med funktionsnedsättning som behöver en målinriktad och strukturerad verksamhet utifrån egna behov. Det kan också vara ett individuellt utformat stöd för att närma sig arbetsmarknaden.

Försteg/förstegsverksamhet är ett begrepp som används i Östergötland för att beskriva aktiviteter som ska förbereda personer att delta i insatser direkt relaterade till arbetsmarknaden. Försteg är en form av basal social rehabilitering eller träning som krävs innan personer är redo att kunna ta del av arbetslivsinriktade insatser.

Funktionshinder finns i omgivningen. En person är inte funktionshindrad utan kan hindras att fungera på grund av en begränsningar och otillgänglighet i omgivningen.

Funktionsnedsättning innebär en nedsatt förmåga att fungera eller en nedsättning av kroppen och hjärnans funktioner. Socialstyrelsen beskriver det som en nedsättning av funktionsförmåga. En person benämns inte som funktionsnedsatt utan som en person med funktionsnedsättning. Tidigare användning av handikappad och funktionshindrad bör inte användas då orden har negativ laddning. Nedsättningen av kroppens förmågor kan vara tillfällig eller varaktig. Orsaken kan bero på medfödda faktorer eller vara förvärvad på grund av sjukdom eller skada. En person kan ha flera nedsättningar samtidigt. De delas in i tre huvudgrupper: Fysiska, intellektuella och neuropsykiatriska/psykiska funktionsnedsättningar.

Funktionsvariation är ett alternativ till funktionsnedsättning. Det anses av vissa som mindre värdeladdat eftersom det sätter fokus på att alla människor fungerar på olika sätt, inte bättre eller sämre.

Fysiska funktionsnedsättningar kan vara många olika typer av begränsningar i förmåga att utföra fysiska aktiviteter. Det kan vara sådant som rörelsenedsättning eller synskada. Exempel är ryggmärgsbråck och cerebral pares, förkortat cp.

Insats är en aktivitet som är inriktad på visst resultat. Det finns inte någon klar skillnad mellan insats och åtgärd, vare sig i lagtexter eller allmänspråk. Orden används båda övergripande för det som definitionen beskriver.

Intellektuella funktionsnedsättningar kan även kallas kognitiva nedsättningar eller utvecklingsstörning. De innebär begränsningar på minst två av områdena praktiska, sociala och intellektuella förmågor. Praktiska begränsningar innebär svårigheter att klara aktiviteter i det dagliga livet. Teoretiska begränsningar innebär svårigheter att tillgodogöra sig kunskap och information. Sociala begränsningar innebär svårigheter att samspela och interagera med människor. De kan vara av lindrig, måttlig eller svår grad.

Kognitiva funktionsnedsättningar - se intellektuella funktionsnedsättningar.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningartext under bearbetning